Alkoholen och jag är nog bästa vänner. Vi är liksom ett. Oftast är vi sams och vill samma saker men ibland inkommer det vissa konflikter i våran vänskap. Jag vill något och den något helt annat.
Och då kan det skapa en sådan konflikt att man vaknar upp med söndags ångest och säger orden. ” Jag ska aldrig mer dricka dig!! ” Men förutom det är vi goda vänner.
Det bästa är att den alltid finns där när man behöver den, står liksom och väntar på en.
Den får mig att skratta, le vara lycklig och sluta fundera på saker och ting. De lättar en.
Tro mig jag är inte alkis. Jag har bara varit inlåst ett tag och nu börjar jag leve mitt liv igen!